torsdag 19 februari 2009

SKOLTID

Jag har upplevt min egen, halva för ett av mina barn och tagit del av fragment ur andra vuxnas och andra barns.
Det finns så mycket som gör mig ledsen och förbannad, så mycket som får mig att vilja förändra. Problemet är att jag inte vill vara där,,, i skolan. Om man ine vill vara i skolan är det inte helt idealiskt att ha utbildat sig till lärare men det finns hopp. Hopp om att lyckas skapa andra sammanhang. Nya platser utanför de gulteglade byggnaderna...

På vems villkor är barn i skolan? Denna plats som dom är förpliktigade att gå till varje dag i tio år eller mer. Tio år är en lång tid om man upplever att man inte passar in. Tio år är en lång tid ur en vuxens perspektiv... ännu längre ur ett barns.

Den här typen av formulär kommer nog de flesta lärare att någon gång stöta på... en del fyller snällt i och tänker att de är ju utbildade och kan ju sin sak. Andra gör som jag och vägrar... undrar just vilken diagnos de skulle ge mig om de fick chansen.


BRING IT ON

ATT UTVÄRDERA EN OUTVÄRDERANDE UTVÄRDERING

"UTVÄRDERA
u`tvärdera verb ~de ~t ORDLED: ut--värd-er-ar SUBST.: utvärderande, utvärdering• (noggrant) bedöma värdet av (resultatet av) ny verksamhet e.d. {e
evaluera}: ~ projektet; ~ skattereformenKONSTR.: ~ ngtHIST.: sedan 1954"
2009-02-19 Nationalencyklopedin

"Utvärdering, evaluering, sammanfattande term för metoder som syftar till en systematisk bedömning av resultat och långsiktiga effekter av genomförda insatser."
2009-02-19 Nationalencyklopedin

Har vid tre tillfällen nu fått brev från SCB om att jag måste göra utvärderingen av min sammanlagda lärarutbildning. Men jag börjar och det tar emot... tycker att många av frågorna är totalt omöjliga att besvara entydigt och hur jag än försöker välja ett alternativ som känns så nära min egen upplevelse som möjligt så ser jag framför mig hur mitt svar kommer att tolkas enligt ett generaliserande regelverk och därmed kanske inte längre får den innebörd som jag avsett.

Det arbete jag just nu gör inom ramen för den här kursen känns som långt mer djuptgående och utvärderande...

Undrar hur SCB:s datasystem skulle reagera på ett utvärderingssvar i form av konstnärlig gestaltning?

måndag 16 februari 2009

IDAG HAR JAG SAGT UPP MIG :)

Hur många gör egentligen det i dessa tider?
Den närmaste månaden kommer jag att dubbelarbeta. Dels på mitt nya jobb och dels på mitt gamla… vad det gör för mitt fortsatta deltagande i den här gestaltningskursen det återstår att se.

Just nu så håller jag på att klippa och klistra bland alla gamla tankar… tankar som uppstått i andra kurser här på HDK och tankar som uppstått i skolans verklighet. Allt detta är nog ett försök att finna ut varför det hela tiden skär sig mellan mig och skolan… varför jag aldrig riktigt känner att jag passar in. Kanske är det lättare att göra detta nu när jag faktiskt tagit mig ut ur skolans sammanhang och in i ett annat där möjligheterna till förändring och förverkligande av alla mina tankar är större…

fredag 13 februari 2009

EN BÖRJAN

Vi tar oss tillbaka till mitt första inlägg i den här bloggen där nämner jag att jag under förra terminen gått kursen PDA410 och att jag där skissat på en egen teori om inlärning, inte något direkt revolutionerande resonemang men ändå något jag upplevt att jag måste göra för att ta mig vidare… Denna teori bygger på tanken om att man i lärandet måste se en koppling mellan dåtid, nutid och framtid för att kunna relatera de nya kunskaperna till sig själv och därmed internalisera dem… det är väl dit man strävar tänker jag… åt att göra kunskaper till en del av varje människa.

Det internaliserande lärandet består av tre huvuddelar: teoretiska, praktikbaserade och kreativa lärprocesser. Dessa tre har olika karaktär och tillför därmed olika perspektiv till lärandet. Ingen av de tre kan verka ensam utan måste hela tiden flätas samman och befrukta varandra för optimal effekt. Arbetssättet, oavsett vilken metod man väljer ger den lärande en uppfattning om helhet samt en koppling till den egna personen. Jag tänker dock att konstnärligt gestaltningsarbete som metod fungerar mycket bra i den här typen av lärande och mitt mål är att hitta vägar att applicera dessa processer i hela skolans verksamhet. Särskilt angeläget är det att införa det internaliserande lärandet i den senare delen av grundskolan och på gymnasiet där man på senare år halkat långt efter i jämförelse med hur utvecklingen sett ut inom förskolan och den tidigare delen av grundskolan.

Arbetssättet är radikalt och konstruktivt framåtsträvande men på inget vis någon ny tanke. Det går att finna i såväl forskares som konstnärers undersökande metoder och har ingått i många pedagogers och filosofers resonemang genom tiderna.
Jag tänker nu att jag skall försöka använda mig av min egen teori om inlärning i mitt gestaltande arbete. På ett sätt kan man ana att detta blir en sortering och förlängning av alla de arbeten jag genomfört under senare delen av lärarutbildningen...

...ingen tid att förlora,,, nu drar det igång :)

TACK, TACK, TACK...

Ni gav mig så mycket inspiration allihop idag…

…härligt med nya människors tankar som man upptäcker är egna gamla tankar som i sin tur leder till nya tankar och på vägen hem önskade jag att jag fått den där diktafonen som jag önskade mig i julklapp, tankar och idéer har en förmåga att vara lika flyktiga som alkoholer när dom fortfarande är i någon form av odefinierat virrvarr i hjärnan… men nu har jag ju ingen diktafon så… jag lämnar er här för en stund och återkommer när jag samlat mig och har fått reda ut allt.

torsdag 12 februari 2009

SOVTID

Under förra seminariet snuddade vi lite vid ämnet narkolepsi. Igår såg jag en dokumentär om några människor i England som led av sjukdomen. Jag funderade över hur frustrerande det måste vara att sova bort sådär mycket av tiden… en av dem kunde sova upp till nitton timmar per dygn.

Ibland kan jag själv bli frustrerad när jag tänker på hur mycket tid som jag själv sover bort… och då rör det sig ju bara om högst åtta timmar per dygn.

Den här killen har gett sig sjutton på att vänja kroppen vid att sova 2,5 timmar per dygn genom ”polyphasic sleep”. Detta för att få mer tid över och hinna mer.

Men hinner man verkligen mer för att man har mer tid? Finns det verkligen en koppling däremellan?

Jag själv fungerar så att om jag sover dåligt så får jag gjort väldigt lite på min vakna tid. Om jag däremot sover bra och lagom länge (ca åtta-nio timmar) så blir jag otroligt effektiv. Frågan är då om det finns någon mening med att få fler timmar om man ändå inte kan utnyttja tiden maximalt?

Det här youtube-klippet hittade jag på en väns blogg. Den är väldigt fin tycker jag. Undrar hur jag själv ser ut när jag sover? Har jag olika miner för mig? Snarkar jag? Rör jag mig mycket (förutom då när jag i halvvaket tillstånd förflyttar mig mellan barnens sängar då dom känner sig ensamrädda)? Pratar jag? Barnen pratar mycket i sömnen. Kanske skulle jag dokumentera en natts sömn...

tisdag 10 februari 2009

JAG GÅR OCH RULLAR ETT SNÖKLOT

Idag var första dagen på min filmstjärnekarriär :) Har agerat i en film för en vän som håller på med ett konstprojekt.

Hon regisserade mig i en två timmar lång performance där jag rullar en snöboll tills den blir så stor att jag inte längre orkar flytta den. Jag är helt slut i både kroppen och hjärnan och all snö på gården är upprullad.

Nextopia

Jag jobbar på. Är fortfarande inne på "förändring". Funderar på vad som driver människan till att vilja förändra, utveckla. Hörde någonstans att allt en människa gör enbart är av egoistiska skäl. Alltså även när man gör något för andra så är det i första hand för att tillfredsställa sig själv.
Är det egentligen ett slags lyckosökande? Såg en intervju av ekonomiprofessorn Micael Dahlén. Han menar att en människa inte kan känna bestående lycka över något. Känslan av lycka varar aldrig längre än tre månader sedan vill man ha mer och sökandet fortsätter. Har skickat efter hans bok ”Nextopia” och hoppas på att där hitta mer bränsle åt mitt gestaltningsarbete.

onsdag 4 februari 2009

FÖRÄNDRING - FÖRÄNDRINGSARBETE

Förändring. Frågorna om förändringens natur har följt den västerländska filosofin och naturvetenskapen allt sedan dessas begynnelse hos försokratikerna. Medan bland försokratikerna särskilt Herakleitos hävdade att allt existerande är underkastat ständig förändring ("allt flyter") menade Parmenides och hans skola ("eleaterna") att det sanna Varat var oföränderligt. Även hos Platon framträdde tanken att den egentliga verkligheten ("idévärlden") var upphöjd över tid och förändring. I modernt tänkande har funnits många försök att ge förändring en mer positivt fattad roll i tillvaron. Hegel försökte tolka förändring med hjälp av sin berömda dialektik, medan t.ex. Bergson beskyllde alla tidigare filosofer för att ha förnekat eller missförstått förändring, som han ville göra till ett centralt begrepp i sin egen filosofi.
2009-02-04 Nationalencyklopedin

Förändringsarbete, aktiviteter för att ändra, utveckla och omdana ett socialt system. Utgångspunkten är upplevda problem på samhällelig och strukturell nivå, inom organisationer och på arbetsplatser eller hos enskilda individer. Formerna för förändringsarbete är omdebatterade eftersom allt förändringsarbete på något sätt berör människors vardagsliv, deras trygghet och välfärd. Förändringsarbete utförs vanligen av en eller flera experter som analyserar problem, föreslår åtgärder och eventuellt själva genomför dessa. Detta har lett till uppkomsten av en omfattande konsultmarknad i västvärlden, liksom till en betydande utredningsverksamhet inom stat och kommun. Metodiken för förändringsarbete varierar framför allt beroende på i vilken utsträckning som förändringsagenten - subjektet - anser att föremålet för förändringsarbetet - objektet - skall vara delaktigt i planering och genomförande.Inom arbetslivet betonas alltmer vikten av att tillvarata medarbetares kunskap och erfarenhet. En snabbt föränderlig omvärld, den tilltagande internationaliseringen och de omfattande kommunikationsmöjligheterna ställer krav på flexibilitet. Verksamheter bedrivs därför många gånger som projekt. Ofta organiseras konferenser och workshops för att stimulera medarbetares engagemang och öka deras delaktighet, t.ex. dialogkonferenser, sökkonferenser eller framtidsverkstäder.Samhälleligt och strukturellt inriktat förändringsarbete kräver politiska beslut. Även här har formerna för människors inflytande varit en omdiskuterad fråga: är det tillräckligt med indirekt politiskt inflytande genom det parlamentariska systemet eller bör det inrättas andra former av styrelseskick som bättre låter människor vara med och bestämma? Sedan mitten av 1980-talet har man därför experimenterat med lokala organ i kommunerna, och ett flertal statliga beredningar har utrett frågor kring demokrati. Oavsett huruvida de som bedriver förändringsarbete betonar demokratiska principer eller inte efterfrågas kunskap om de problem som skall åtgärdas. Olika former av samarbete mellan vetenskapssamhället, företag och den offentliga sektorn har därför utvecklats, t.ex. aktionsforskning, forskningscirklar och FoU-enheter. Behoven av att genomföra effektiva och lyckade förändringar har även stimulerat ett allt större intresse för utvärdering. Verner Denvall.
2009-02-04 Nationalencyklopedin

FRITID

Fritid, den del av dygnet och veckan som inte upptas av arbete, måltider och sömn, se arbete (arbete och fritid), och arbetstidslagstiftning.2009-02-04 Nationalencyklopedin

tisdag 3 februari 2009

IBLAND ÄR TID LÅNG

Går som i vakuum och väntar på svar… tid är lång då. Har sökt ett jobb som jag så otroligt, väldans hyper-gärna vill ha. Efter en andra intervju är vi nu tre aspiranter kvar… och vissa stunder känner jag att jag nog får det… andra stunder så inser jag att det lika gärna kan bli en av de andra. Det är i alla fall så att tid är lång när man väntar på svar.